<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="zh-Hant-TW">
	<id>https://wiki.zh-tw.ima.org.tw/w/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=%E9%98%BF%E9%81%93%E5%A4%AB%C2%B7%E8%AB%BE%E6%9E%97</id>
	<title>阿道夫·諾林 - 修訂紀錄</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wiki.zh-tw.ima.org.tw/w/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=%E9%98%BF%E9%81%93%E5%A4%AB%C2%B7%E8%AB%BE%E6%9E%97"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.zh-tw.ima.org.tw/w/index.php?title=%E9%98%BF%E9%81%93%E5%A4%AB%C2%B7%E8%AB%BE%E6%9E%97&amp;action=history"/>
	<updated>2026-07-11T00:00:35Z</updated>
	<subtitle>本 wiki 上此頁面的修訂紀錄</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.43.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wiki.zh-tw.ima.org.tw/w/index.php?title=%E9%98%BF%E9%81%93%E5%A4%AB%C2%B7%E8%AB%BE%E6%9E%97&amp;diff=6940&amp;oldid=prev</id>
		<title>TaiwanTonguesApiRobot：​從 JSON 檔案批量匯入</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.zh-tw.ima.org.tw/w/index.php?title=%E9%98%BF%E9%81%93%E5%A4%AB%C2%B7%E8%AB%BE%E6%9E%97&amp;diff=6940&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2025-09-25T06:49:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;從 JSON 檔案批量匯入&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;新頁面&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;阿道夫·哥特哈德·諾林（Adolf Gotthard Noreen，1854年3月13日生於松訥市東艾姆特維克，1925年6月13日逝於烏普薩拉）是一位瑞典語言學家，自1919年起至逝世為止，擔任瑞典學院院士。&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
諾林曾就讀於烏普薩拉大學，早期研究著重於瑞典方言學，後來轉向更廣泛的歷史語言學領域。他是一位新語法學派學者，並支持拼寫改革。&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==生平==&lt;br /&gt;
諾林出生於韋姆蘭。他於1871年成為烏普薩拉大學的學生，並於1877年在該校完成博士學位；同年，他成為該大學的講師。1879年的大部分時間，諾林都在萊比錫大學度過，這裡是新語法學派語言學的發源地——諾林的整個學術生涯都屬於此學派。在萊比錫期間，諾林師從奧古斯特·萊斯基恩學習立陶宛語，萊斯基恩是音變法則研究的先驅。&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
諾林的早期研究成果多集中於瑞典方言學，主要研究其家鄉韋姆蘭省及鄰近的達拉納省。他的研究是瑞典首次運用新語法學派研究成果的著作，在該領域的影響力一直持續到20世紀。1880年代，諾林的學術重心轉向歷史語言學領域，主要集中於日耳曼語族。他所著的古西諾爾斯語和古瑞典語語法書至今仍為學者所用。1887年，諾林被任命為烏普薩拉大學第三位斯堪地那維亞語言學教授。諾林將生命最後的二十年奉獻給《Vårt språk》的寫作，這部最終未完成的著作概述了他對瑞典語的看法，涵蓋其語法、音韻學和形態學。1919年，古斯塔夫·雷齊烏斯逝世後，諾林獲選為瑞典學院第12席院士。&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
諾林是拼寫改革的倡導者。他提議將 sj 音、濁硬顎近音、清齒齦硬顎擦音及 ks 音（這些音在瑞典語正寫法中仍有多種寫法）分別統一拼寫為「sj」、「j」、「tj」和「ks」。他亦認為「Börjer Jarl」是比爾耶爾·雅爾（Birger Jarl）可接受的另一種拼法。&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
諾林安葬於烏普薩拉舊公墓。&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==著作==&lt;br /&gt;
* 《Fryksdalsmålets ljudlära》（1877）[https://catalog.hathitrust.org/Record/008555089]&lt;br /&gt;
* 《Dalbymålet》（1879）&lt;br /&gt;
* 《Fårömålet》（1879）&lt;br /&gt;
* 《‘Sam. Columbus’ En svensk ordeskötsel》（與 G. Stjernström 合著；1881）&lt;br /&gt;
* 《Svensk språklära》（與 E. Schwartz 合著；1881）&lt;br /&gt;
* 《Dalmålen》（1881–83）&lt;br /&gt;
* 《Altislandische und altnorwegische Grammatik》（1884）&lt;br /&gt;
* 《Om språkriktighet》（1888）&lt;br /&gt;
* 《Utkast til föreläsningar i urgermansk ljudlära med huvudsakligt avseende på de nordiska språken》（1888–90）&lt;br /&gt;
* 《Geschichte der germanischen Philologie》（1891）&lt;br /&gt;
* 《Valda stycken af svenska författare 1526–1732》（與 E. Meyer 合著；1893）&lt;br /&gt;
* 《Altschwedisches Lesebuch》（1892–94）&lt;br /&gt;
* 《Spridda studier》（1895）&lt;br /&gt;
* 《Altschwedische Grammatik mit Einschluss des Altgutnischen》（1897）&lt;br /&gt;
* 《Vårt språk》（1904–24）&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==參考資料==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 延伸閱讀 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Bandle, Oskar 等人 (2002)。《The Nordic Languages: An International Handbook of the History of the North Germanic Languages》。柏林，Walter de Gruyter 出版社，. p.&amp;amp;nbsp;77。&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==外部連結==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Category:1854年出生&lt;br /&gt;
Category:1925年逝世&lt;br /&gt;
Category:松訥市人&lt;br /&gt;
Category:瑞典語言學家&lt;br /&gt;
Category:日耳曼學學者&lt;br /&gt;
Category:古諾爾斯語研究學者&lt;br /&gt;
Category:瑞典學院院士&lt;br /&gt;
Category:烏普薩拉大學校友&lt;br /&gt;
Category:烏普薩拉舊公墓安葬者&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[分類: 待校正]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>TaiwanTonguesApiRobot</name></author>
	</entry>
</feed>